Nu i torsdags 18/1 blev jag tyvärr inlagd på sjukhuset igen. Hade sagt till mig själv att 2018 skulle bli ett sjukhusfritt år! Men ack så fel jag hade.
Det här är ett tecken på att jag inte är så frisk som jag ser ut och så frisk som jag försöker spela att jag är. Jag har sagt så många gånger att jag mår bra, fast jag i själva verket
mått dåligt. Bara dom närmsta har vetat hur jag egentligen mår. Positiv utåt! Bra ibland men lite dåligt också.🙁
Mådde dåligt hela vecka 3, har inte ens orkat åka och handla eller nånting. Har känt så hela året😔 Har legat på soffan med svid i magen och huvudvärk.
Jag hälsade på jobbet en dag, men jag orkade bara vara där i en halvtimme sen var jag tvungen att åka hem. Ljudnivån blev alldeles för jobbig och sen fick jag dumping av maten jag åt. Jag kom förbi där precis vid lunchen. Jag mår oftast dåligt efter varje måltid fortfarande😔 det har funkat helt okej att äta två gånger om dagen och liiitegrann. Men så fort jag äter mer eller oftare så mår jag skitdåligt. Och det har jag nu fått ett svar på! Ni ska få veta strax.
Men nu i torsdags iallafall så valde jag att lyssna på vad kroppen sa för jag mådde riktigt dåligt, låg i soffan och kallsvettades och skakade. Åkte in till sjukhuset, satt på akuten i 9 timmar sedan blev jag inlagd på avdelning 8. Samma ställe där jag låg i fem månader under förra året. Jag trivs bra med större delen av personalen iallafall! Speciellt alla som jobbar kvar sen jag låg här sist. En extra eloge får Tina som jobbar här. Hon är den bästa sjuksköterskan jag mött
💗
I fredags var det dags att gå ner med gastroskop i magen för att vidga den, jag har gjort en sådan operation tidigare strax innan jul! Då vidgade läkaren 12mm. För hålet ned till magen är bara ca 1 cm i diameter. (Inte konstigt att jag knappt kan äta!) Kolla bilderna så förstår ni. 👇🏻 tabletterna tog jag på morgonen, dom fastnade i magen och kom inte ut i tarmen. Hålet är jääättelitet! Denna bilden är tagen under eftermiddagen den 21/12-17.
______________________________
Åter till i fredags!
Åkte ned till endoskopin och blev nedsövd av min läkare "Y". Vaknade av att det brändes nå fruktansvärt i halsen/luftstrupen! Det kändes som att jag hade fått galla i hela munnen/lungorna. Hade ont när jag andades, det liksom kändes som att någon hugger en kniv i lungan och när dom vidgas känns det som att dom ska spricka!
Läkare "Y" sa att han blev tvungen att avbryta innan han ens vidgade magen, för jag hade för mycket vätska samt matrester kvar i magen även fast jag fastade från kl 00 dagen innan. Han sa inget om att det läckt något. Det enda han sa var att vi skulle försöka med en ny operation igen på måndag fast inne på kirurgens operationsavdelning där jag kunde vara lite mer övervakad.
Jag berättade för personalen på min avdelning hur jag kände och vad jag trodde hade hänt.(galla i luftrör/lungorna) och dom höll koll på mig. Jag började få ännu mer huvudvärk än vad jag hade haft dagen innan, den där torsdagen jag hängde på akuten. Det visade sig att det var febern som ville hälsa på! 39 graders feber fick jag.
Dagen efter, lördag 20/1, tog sköterskan blodprov för något var väldigt konstigt med kroppen! Jag hostade blodigt slem denna dag.
Och igår imorse(22/1) kräktes jag galla vid klockan 5. Sen vid klockan 8 fick jag svar på blodprovet. Crp(sänkan) låg på över 200! En frisk person har max 10, normalt är 3 som helt frisk. Och febern var fortfarande kvar. Jag låg och väntade på att få en operationstid så jag bytte om till operationskläder så jag skulle vara redo att åka in på operation nån tid under dagen.
Sen från ingenstans kom läkare "X" förbi. Någon sjuksyrra kanske hade sagt till att jag hade smärta i lungorna. Eller så läste han det själv ur journalen.
Han kom upp till mig vid klockan 11 och lyssnade på mina lungor med stetoskop när jag andades. Han hörde missljud från den vänstra och blev lite orolig. Han bokade en tid till kontraströntgen direkt. Dock så tar det ju bra lång tid innan man får en tid så den första lediga fanns kl 15.15. Om 4 timmar! Jag ska ju hinna opereras också😲
Det visade sig vid denna röntgen att jag mycket väl hade fått galla i luftröret och i min vänstra lunga. Jag har fått infektion i kroppen på grund av detta. Lunginfektion. På grund av slarv. Hade jag inte legat plant så hade vätskan aldrig hamnat i varken luftröret eller lungan!
(Det var nästan exakt detta som hände när jag låg inlagd på akademiska i Uppsala i somras då gallvätskan läckte ut i lungorna, lungsäcken och i buken genom skarven mellan magsäck-strupdelen som är kvar, och gav mig infektion och 40 graders feber samt respirator pga lungan pajade ihop helt.)
Operationen blev då inställd igår igen för klockan blev alldeles för mycket. Jag är glad att det "bara" blev vätska i ena lungan denna gång. Har fått stå ut med så många komplikationer/ operationer som blivit inställda och massor med väntan under min sjukhusresa april - oktober 2017. Har fått första dosen antibiotika nu under måndagskvällen! Hoppas den hjälper nu så att febern lägger sig.
Så, här ligger jag med ännu fler komplikationer(!!) som kunde ha undvikits.
Dom vet att jag har opererat bort magmunnen, dom vet att min gallblåsa är borta. Vilket betyder att jag inte kan ligga plant i en säng utan att magvätskan kommer upp i munnen.
Så nu har en sköterska skrivit med CAPSLOCK i journalen att jag måste ligga upphissad med överkroppen så detta verkligen inte händer igen.🙏🏻
Så nu vet ni hur läget ligger till!
En sak till medans jag har det på tråden. Åkte in till sjukhuset på grund av näringsbrist. Den läkaren jag pratade med vid utskrivningen i oktober sa att om jag går ned i vikt och hamnar lägre än ca 58-56kg så behöver jag antingen få sondslang igen eller näringsdropp på nätterna.
Jag har lyckats gått ned till 52kg nu när jag blivit utskriven så det är ju fullt förståeligt att jag inte orkar med vardagen längre. Problemet var att när jag kom hit i torsdags så fick jag bara vätskedropp. Och det är det enda jag fått under tiden här. Samt ätit en smörgås på torsdagkvällen och druckit två glas nyponsoppa. Frågade varför jag inte får näringsdropp, för sålänge jag inte får i mig näring som jag ska så har jag kvar min huvudvärk och orken kommer vara borta.
"Läkaren har inte ordinerat det" Nej okej men om jag ber om att få näring för jag mår dåligt så borde dom väl lyssna? Dietisten kom till mig igår och hon gick direkt och pratade med personalen och sa att jag SKA ha dropp. Har varit nästan helt utan näring i 1.5 vecka nu. Men jag börjar känna mig rätt så mycket piggare nu när en hel näringspåse har gått in i blodet!😃
💉💉💉💉💉💉💉💉
Update om såret på ryggen som jag fick av en dränageslang i juli 2017!
-
Dom har slarvat igen.
Det hade äntligen börjat läka underifrån nu, lite långsamt, efter flera försök med lapis. Det såg helt okej ut sist jag fick det omlagt hemma!
Har ju mepitel(silikonplast för vätskande sår så att såret inte fastnar i plåstret) och allevynplåster över så jag slipper få ont vid belastning. I torsdags lade dom om såret och jag sa vad dom skulle använda. (Det står tillomed i min journal)
-Okej säger dom!
Men ändå sätter som dit atrauman som är blött o trådigt och till för torra sår, så nu har såret blivit större. Anledningen var att dom inte hade mepitel på avd... då kunde dom gått o lånat istället för att bara kasta på nåt annat? Det tycker jag iallafall. Så nu har det alltså blivit två komplikationer redan av rent slarv under tiden jag varit här torsdag-idag.

Nog om tråkigheter! Nu ska jag ligga här och vänta på att bli opererad igen. Hoppas dom lyckas vidga skarven denna gång!🙏🏻 håll tummarna för mig💗
#tackföralltstöd
FÖRRA VECKAN , V3
Sjukhus Kommentera
Nu i torsdags 18/1 blev jag tyvärr inlagd på sjukhuset igen. Hade sagt till mig själv att 2018 skulle bli ett sjukhusfritt år! Men ack så fel jag hade.
Det här är ett tecken på att jag inte är så frisk som jag ser ut och så frisk som jag försöker spela att jag är. Jag har sagt så många gånger att jag mår bra, fast jag i själva verket
mått dåligt. Bara dom närmsta har vetat hur jag egentligen mår. Positiv utåt! Bra ibland men lite dåligt också.🙁
Mådde dåligt hela vecka 3, har inte ens orkat åka och handla eller nånting. Har känt så hela året😔 Har legat på soffan med svid i magen och huvudvärk.
Jag hälsade på jobbet en dag, men jag orkade bara vara där i en halvtimme sen var jag tvungen att åka hem. Ljudnivån blev alldeles för jobbig och sen fick jag dumping av maten jag åt. Jag kom förbi där precis vid lunchen. Jag mår oftast dåligt efter varje måltid fortfarande😔 det har funkat helt okej att äta två gånger om dagen och liiitegrann. Men så fort jag äter mer eller oftare så mår jag skitdåligt. Och det har jag nu fått ett svar på! Ni ska få veta strax.
Men nu i torsdags iallafall så valde jag att lyssna på vad kroppen sa för jag mådde riktigt dåligt, låg i soffan och kallsvettades och skakade. Åkte in till sjukhuset, satt på akuten i 9 timmar sedan blev jag inlagd på avdelning 8. Samma ställe där jag låg i fem månader under förra året. Jag trivs bra med större delen av personalen iallafall! Speciellt alla som jobbar kvar sen jag låg här sist. En extra eloge får Tina som jobbar här. Hon är den bästa sjuksköterskan jag mött
💗
I fredags var det dags att gå ner med gastroskop i magen för att vidga den, jag har gjort en sådan operation tidigare strax innan jul! Då vidgade läkaren 12mm. För hålet ned till magen är bara ca 1 cm i diameter. (Inte konstigt att jag knappt kan äta!) Kolla bilderna så förstår ni. 👇🏻 tabletterna tog jag på morgonen, dom fastnade i magen och kom inte ut i tarmen. Hålet är jääättelitet! Denna bilden är tagen under eftermiddagen den 21/12-17.
______________________________
Åter till i fredags!
Åkte ned till endoskopin och blev nedsövd av min läkare "Y". Vaknade av att det brändes nå fruktansvärt i halsen/luftstrupen! Det kändes som att jag hade fått galla i hela munnen/lungorna. Hade ont när jag andades, det liksom kändes som att någon hugger en kniv i lungan och när dom vidgas känns det som att dom ska spricka!
Läkare "Y" sa att han blev tvungen att avbryta innan han ens vidgade magen, för jag hade för mycket vätska samt matrester kvar i magen även fast jag fastade från kl 00 dagen innan. Han sa inget om att det läckt något. Det enda han sa var att vi skulle försöka med en ny operation igen på måndag fast inne på kirurgens operationsavdelning där jag kunde vara lite mer övervakad.
Jag berättade för personalen på min avdelning hur jag kände och vad jag trodde hade hänt.(galla i luftrör/lungorna) och dom höll koll på mig. Jag började få ännu mer huvudvärk än vad jag hade haft dagen innan, den där torsdagen jag hängde på akuten. Det visade sig att det var febern som ville hälsa på! 39 graders feber fick jag.
Dagen efter, lördag 20/1, tog sköterskan blodprov för något var väldigt konstigt med kroppen! Jag hostade blodigt slem denna dag.
Och igår imorse(22/1) kräktes jag galla vid klockan 5. Sen vid klockan 8 fick jag svar på blodprovet. Crp(sänkan) låg på över 200! En frisk person har max 10, normalt är 3 som helt frisk. Och febern var fortfarande kvar. Jag låg och väntade på att få en operationstid så jag bytte om till operationskläder så jag skulle vara redo att åka in på operation nån tid under dagen.
Sen från ingenstans kom läkare "X" förbi. Någon sjuksyrra kanske hade sagt till att jag hade smärta i lungorna. Eller så läste han det själv ur journalen.
Han kom upp till mig vid klockan 11 och lyssnade på mina lungor med stetoskop när jag andades. Han hörde missljud från den vänstra och blev lite orolig. Han bokade en tid till kontraströntgen direkt. Dock så tar det ju bra lång tid innan man får en tid så den första lediga fanns kl 15.15. Om 4 timmar! Jag ska ju hinna opereras också😲
Det visade sig vid denna röntgen att jag mycket väl hade fått galla i luftröret och i min vänstra lunga. Jag har fått infektion i kroppen på grund av detta. Lunginfektion. På grund av slarv. Hade jag inte legat plant så hade vätskan aldrig hamnat i varken luftröret eller lungan!
(Det var nästan exakt detta som hände när jag låg inlagd på akademiska i Uppsala i somras då gallvätskan läckte ut i lungorna, lungsäcken och i buken genom skarven mellan magsäck-strupdelen som är kvar, och gav mig infektion och 40 graders feber samt respirator pga lungan pajade ihop helt.)
Operationen blev då inställd igår igen för klockan blev alldeles för mycket. Jag är glad att det "bara" blev vätska i ena lungan denna gång. Har fått stå ut med så många komplikationer/ operationer som blivit inställda och massor med väntan under min sjukhusresa april - oktober 2017. Har fått första dosen antibiotika nu under måndagskvällen! Hoppas den hjälper nu så att febern lägger sig.
Så, här ligger jag med ännu fler komplikationer(!!) som kunde ha undvikits.
Dom vet att jag har opererat bort magmunnen, dom vet att min gallblåsa är borta. Vilket betyder att jag inte kan ligga plant i en säng utan att magvätskan kommer upp i munnen.
Så nu har en sköterska skrivit med CAPSLOCK i journalen att jag måste ligga upphissad med överkroppen så detta verkligen inte händer igen.🙏🏻
Så nu vet ni hur läget ligger till!
En sak till medans jag har det på tråden. Åkte in till sjukhuset på grund av näringsbrist. Den läkaren jag pratade med vid utskrivningen i oktober sa att om jag går ned i vikt och hamnar lägre än ca 58-56kg så behöver jag antingen få sondslang igen eller näringsdropp på nätterna.
Jag har lyckats gått ned till 52kg nu när jag blivit utskriven så det är ju fullt förståeligt att jag inte orkar med vardagen längre. Problemet var att när jag kom hit i torsdags så fick jag bara vätskedropp. Och det är det enda jag fått under tiden här. Samt ätit en smörgås på torsdagkvällen och druckit två glas nyponsoppa. Frågade varför jag inte får näringsdropp, för sålänge jag inte får i mig näring som jag ska så har jag kvar min huvudvärk och orken kommer vara borta.
"Läkaren har inte ordinerat det" Nej okej men om jag ber om att få näring för jag mår dåligt så borde dom väl lyssna? Dietisten kom till mig igår och hon gick direkt och pratade med personalen och sa att jag SKA ha dropp. Har varit nästan helt utan näring i 1.5 vecka nu. Men jag börjar känna mig rätt så mycket piggare nu när en hel näringspåse har gått in i blodet!😃
💉💉💉💉💉💉💉💉
Update om såret på ryggen som jag fick av en dränageslang i juli 2017!
-
Dom har slarvat igen.
Det hade äntligen börjat läka underifrån nu, lite långsamt, efter flera försök med lapis. Det såg helt okej ut sist jag fick det omlagt hemma!
Har ju mepitel(silikonplast för vätskande sår så att såret inte fastnar i plåstret) och allevynplåster över så jag slipper få ont vid belastning. I torsdags lade dom om såret och jag sa vad dom skulle använda. (Det står tillomed i min journal)
-Okej säger dom!
Men ändå sätter som dit atrauman som är blött o trådigt och till för torra sår, så nu har såret blivit större. Anledningen var att dom inte hade mepitel på avd... då kunde dom gått o lånat istället för att bara kasta på nåt annat? Det tycker jag iallafall. Så nu har det alltså blivit två komplikationer redan av rent slarv under tiden jag varit här torsdag-idag.

Nog om tråkigheter! Nu ska jag ligga här och vänta på att bli opererad igen. Hoppas dom lyckas vidga skarven denna gång!🙏🏻 håll tummarna för mig💗
#tackföralltstöd